Affärsbank i bygden

Omkring år 1900 kom frågan om bildandet av en bankrörelse i Offerdal upp på allvar och redan 1901 inbjöds det till teckning av andelar i Offerdals Folkbank, som man beslutat bilda.

En kort historik över bankens utveckling i Offerdal börjar med Offerdals Folkbank år 1901, som efter namn-ändring 1904 antog "Offerdals Låneanstalt, Karl Larsson & Co", som firmanamn. Rörelsen övertogs sedan 1916 av Sundsvalls Handelsbank, som ett år senare uppgick i Uplands Enskilda Bank. 1918 öppnade AB Stockholms Handelsbank (efter namnändring 1919 AB Svenska Handelsbanken) sitt expeditionskontor i Änge. Några år framåt drevs alltså två banker i Offerdal, innan Handelsbanken år 1925 helt övertog Uplandsbankens rörelse.

I februari 1901 for landsfiskalen till Berg och Tulleråsen för att erbjuda folk att teckna andelar i den tilltänkta banken. I april samma år besöktes Länsstyrelsen i Östersund där landsfiskalen diskuterade bildandet av rörelsen. Funderingar på att etablera en ekonomisk förening strandade i dessa förhandlingar och i stället föreslogs att man skulle bilda ett handelsbolag.

I maj utarbetades ett förslag till bolagsordning, som kommunalstämman i maj 1901 beslutade att bilda ett handelsbolag, för bankrörelse, under firmanamnet Offerdals Folkbank.

I oktober tog man emot likvid för den första teckningen i Offerdals Folkbank, som snart skulle börja sin verk-samhet. Banken hade öppet onsdagar och lördagar.

Offerdals Hembygdsförening

Omkring 1910 började man samla in medel för att ev starta en hembygdsförening, men det dröjde ända fram till 1947, innan några verkliga krafttag togs för att få till stånd ett organiserat hembygdsarbete.
1925 restes en minnessten i offerdalsskiffer vid kyrkan som helt kort skildrar bygdens historia. Den visar att tanken på att få till stånd en hembygdsrörelse legat och grott.

I september 1952 anordnade föreningen en hembygdsdag och invigningshögtid. På grund av dåligt väder hölls invigningen av hembygdsgården i kyrkan, som var mycket välfylld, 6 700 personer var samlade, när högtiden började. Hembygdsdagen med invigningshögtiden blev trots det dåliga vädret lyckad och står som en milstolpe i Hembygdsföreningens historia.

1951 beslutades att föreningen skulle lägga upp ett bildarkiv av gamla porträtt på Offerdalsbor. Tre ex av varje kort skulle beställas, sedan skulle det göras två album för två av korten. Det tredje skulle förvaras i kortlåda för att tjänstgöra som arbetsmaterial. Negativen och ett album skulle sedan arkiveras.

1951 togs frågan om en hembygdsfilm upp i arbetsutskottet. Då hade en filmfotograf i Östersund, kommit med en förfrågan om Hembygdsföreningen var villig att bekosta en sockenfilm, om natur, kultur och olika näringar inom socknen. Det blev dock inget av detta eftersom det skulle bli för dyrt och man hade fullt upp med att bygga upp hembygdsgården.

En annan angelägenhet som också stått på föreningens program, var att utforma och fastställa ett socken- eller kommunvapen. 1956 enades man om sockenvapnets utformning. Då antogs förslaget "Sköld delad av silver med blå älgkrona på silverfärgad botten och nedanför silverfärgad båge med pil på blå botten". 1956 sände kommunrepresentanterna en ansökan till Kungen om sockenvapnets antagande och godkännande, som man fick 1957.

Offerdals Husmodersförening

Efter ett möte med landshövdingskan, 1937, samlades några intresserade för att diskutera möjligheten att bilda en husmodersförening. Resultatet blev att en interimsstyrelse bildades som i första hand skulle tala med någon som var villig att åta sig ordförandeskapet.

Föreningen antog S H R: s stadgar och tog namnet Offerdals Husmodersförening. Då hade ca 30 medlemmar anmält sitt intresse.

Symöten, månads- och kvartalsmöten hölls ute i byarna med husmödrar på platsen som arrangörer. Många olika föredragshållare ha anlitades för att intressera dem för den kulinariska och praktiska ut-vecklingen på hushållsområdet samt ge en vidgad insyn i det samhälleliga och sociala arbetet. I samma syfte ordnades studiecirklar i ämnen alltifrån "Krukväxternas skötsel" till "Kvinnan och folkstyret".

1955 förlade Länsförbundet sina husmodersdagar till Offerdal. Det var ett ansvarsfullt uppdrag, som de genom-förde på ett bra sätt, de hade ett strålande vackert väder, ett givande och gediget program med bl a högmässa i kyrkan, föredrag, förhandlingar och festmiddag i Kaxås bygdegård m m.

Fester av många slag har ordnats under åren för att stärka föreningskassan. En dräktkavalkad som representerade modet från 1800-talets början till nutid ordnades vid ett tillfälle och samlade stor publik. Mannekänguppvisningar i mera modern stil har också förekommit och även demonstrationer av barnkläder. Husmödrarnas kyrkdag i Offerdal och Rönnöfors var under många år mycket uppskattad. Traditionellt var också besöket hos de gamla på ålderdomshemmet 1: a söndagen i Advent, då husmödrarna bjöd på förplägnad och underhållning.

1963 firade föreningen sitt 25-års jubileum i Kaxås bygdegård. Representanter från Länsförbundet närvarade då vid festen.

Röda Korsets verksamhet i Offerdal

I början av 1930-talet var det dåliga tider. För våra trakter förvärrades det genom missväxt som orsakades av torka två år i följd. Precis som i andra socknar bildades då även här i Offerdal en s k hjälpkommitté. 1933 bildade denna kommitté Offerdalskretsen av Svenska Röda Korset. Vid årsmötet 1934 valdes den första egentliga styrelsen.

Under 1930-talet var det goda skördar i övriga landet. Genom arbetslöshet och dålig köpkraft blev mycket säd över, och den kunde inte lagras. En av Offerdalskretsens första uppgifter var att gratis distribuera 5 000 kg vetemjöl till behövande.

1944 väcktes frågan om en blomsterfond och man bildade "Föreningen Offerdals församlings blomster-fond". Fonden står under Offerdals församlings kyrkoråds beskydd och överinseende. Om någon i Offerdal kommit i tillfällig nöd, har kretsen hjälpt med penningbelopp eller gåvor i form av kläder. Till julen har många behövande fått en uppmuntran.

Efter kriget började klädinsamlingarna åt de nödställda i de härjade länderna. Insamlingar har också skett vid naturkatastrofer.

Sjukkasserörelsen

Vid 1800-talets mitt var hjälpbehovet i vårt land mycket stort. Nya sammanslutningar, s k självhjälps-kassor, med uteslutande ändamål att bedriva sjuk- och begravningshjälpverksamhet bildades. En omläggning av verksamheten blev därför redan efter något decennium nödvändig, för att föreningarna bättre skulle kunna fylla sin uppgift. Detta var också nödvändigt, för att de skulle kunna bestå vid sidan av de sjukkasseföreningar, som började bildas i början av 1880-talet.

Mot slutet av 1800-talet framträdde en ny typ av sjukkassor, rikssjukkassor. De var organiserade med lokalavdelningar spridda över hela landet och fick en stor betydelse, särskilt på grund av att en lokal-avdelning kunde få ekonomiskt stöd av huvudorganisationen.

1934 sammanträdde i Föreningshuset, Ede representanter från kommunens 9 verksamma sjukkasseavdel-ningarna. På sammanträdet beslöts det att bilda en lokal sjukkassa under namn Offerdals sockens erkända sjukkassa, vilken skulle vara ansluten till Mellersta Norrlands erkända centralsjukkassa. Den nybildade sjukkassan skulle träda i verksamhet den 1 juli 1934.

Den l januari 1955 inleddes en ny epok i och med att den allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft. Då började Offerdals allmänna sjukkassa sin verksamhet.

Invånarantalet den 31/12 1958 inom kassans verksamhetsområde var 4 004. Av dessa var 2 962 inskrivna såsom medlemmar i allmänna sjukkassan.

I januari 1962 ombildades lokalsjukkassorna till lokalkontor till de tidigare centralsjukkassorna. Genom omorganisationen, som inte medförde några större förändringar utåt, upphörde de tidigare lokalsjuk-kassorna som självständiga förvaltningsenheter. I stället skulle varje lokalkontor vara knuten till en försäkringsnämnd.