Anteckningar om församlingens äldre undervisnings- och skolförhållanden
I 1686 års kyrkolag, stadgades att föräldrarna skulle förmanas att låta sina barn undervisas i vissa kristendomsstycken. Kapellan och klockare skulle med flit driva "barnaläran" och lära barnen läsa i böcker. På sina håll i landet försökte nu prästerna främja undervisningen genom att kräva läskunnig-het och en viss kristendomskunskap för tillträde för att ta nattvarden eller gifta sig. Man försökte också främja undervisningen genom katekes- och husförhör. Vad det gäller Offerdal, finns inte andra upplysningar om de äldsta skolförhållandena, än att prästerna flitigt skulle vaka över ungdomens inlärande av vissa kristendomsstycken och deras övande i innanläsning.
Av vad som nu framkommit om den äldre undervisningen, kan med säkerhet sägas, att församlingen redan i början av 1700-talet hade en skolmästare anställd.
Läsåret skulle vara från den l oktober och till den l maj. Lärarna skulle under undervisningstiden få mat av föräldrarna och efter barnens antal. De föräldrar som inte hade råd "att föda sina barn och skol-mästaren", skulle underhållas rotevis efter jämn fördelning över hela församlingen, och skolmästarens arvode för dessa skulle tas ur fattigkassan.
Vid slutet av 1700-talet började övervakningen av barnens undervisning att bli strängare. I folkskolan skulle undervisas i kristendom, innanläsning, skrivning, räkning, geografi, historia och naturlära, gymnastik och kyrkosång". Eftersom sockenmännen beslutat om en flyttbar skolinrättning, indelades socknen i följande sex rotar, tre för varje lärare, nämligen:
Första roten: Ytterolden, Rännön, Vejmon, Finnsäter, Backen, Västsjön, Gärde, Tångeråsen och Kävåsen.
Andra roten: Önet, Hallen och Oxböle, Säter, Af lo, Nygård och Kaxås.
Tredje roten: Trången, Fiskviken, Enarsvedjan, Anvågen, Tjärnåsen, Brattmon, Rismon och Lien
Fjärde roten: Söderåsen, Bångåsen, Ekeberg, Almåsa, Grötom, Bäcken, Prästgården, Ede och
Änge.
Femte roten: Stafre, Västerstafre, Tulleråsen, Rise, Flatnor, Kläppen och Berge
Sjätte roten: Väster berg, Berg, Västbyn, Bredbyn, Landön, Böle, Utgård, Västerulfsås och Österulfsås.
Kaxås folkskola
I augusti 1851 upptogs för första gången frågan om byggande av ett skolhus. Men sockenstämman beslutade mot ordförandens yrkande, att inte bygga ett skolhus, med det argumentet att det större rummet i sockenstugans övre våning kunde användas som skolsal.
Vid sockenstämman den 8 oktober 1865 yrkade en del sockenmän på att de två flyttande folkskolorna skulle sammanslås till en fast folkskola. Stämmans beslut blev, att folkskolorna fortfarande skulle vara ambulatoriska och ordnade såsom tidigare. Dock kom det att dröja närmare 10 år innan tjänsten inom östra distriktet åter kunde besättas med ordinarie lärare.
Offerdals bibliotek
Förr i tiden var böcker sällsynta och dyra. Men det fanns ett behov av böcker. För att i någon mån tillgodose behovet startades ett bibliotek. Hemlån redovisas inte i sockenstämmoprotokollen, men det kan ju ha skett i pastorns egna anteckningar.
Frågan om verklig folkbildning, stod under 1800-talet på liberalismens program. Den realiserades dels genom införande av folkskola 1842, dels genom upprättandet av folkbibliotek, s k sockenbibliotek. Folkskolestadgan innehöll direkt uppmaning till upprättandet av ett sådant. Hos oss var det först på 1860-talet som idén om ett sockenbibliotek på allvar slog igenom. Offerdal låg i detta fall långt framme.
Tyvärr finns det inte kvar några lånejournaler från denna tid, men att intresset för biblioteket hölls vid liv framgår av sockenstämmoprotokollen.
Man får alltid vid ett bibliotek räkna med att böcker förkommer. Detta skedde naturligtvis också här särskilt eftersom låntagarna var spridda på stort avstånd från sockenstugan, där böckerna förvarades.
Lånefrekvensen i sockenbiblioteket tycks vid sekelskiftet ha varit mycket låg. Antalet låntagare håller sig omkring tio, antalet utlånade böcker per år mellan trettio och fyrtio.
Eftersom biblioteket var förlagt till Ede, så kom låntagarna till största delen från grannbyarna.