ronnofors kartaRönnöfors (tidigare Rönnön eller Rännön) är högt belägen med utsikt över Offerdalsfjällen, vid Landösjöns västra ände och kan sägas vara centralort för norra Offerdal. Samiska bosättningar finns i närbelägna Jänsmässholmen och Frankrikegården.

Järnbrukets ruin står tyst och stilla. Det är en spännande och vacker rastplats vid Landösjöns norra ände. Centrum i dagens Rönnöfors ligger norr om älven. Där lyser den gula tegelkyrkan. Gästgivargården tronar på byns backkrön, skolan gömmer sig i en stilla, men högst aktiv vrå. Runt omkring ligger bostadshusen, många med utsikt över skogar, sjöar och fjäll.

En vacker och kulturminnesvärd vandring är att gå slingan vid älven för att se det nya kraftverket, som väl anpassats till miljön runt vattnet. Här finns också Järnbruksmuséet och den gamla brovaktarstugan, vackert belägen nere vid älven.

Rönnöfors, utsikt från Rönnögården mot Rönnösjön och Oldklumpen
Rönnöfors, utsikt från Rönnögården mot Rönnösjön och Oldklumpen
Foto: Erik Lindé
 

Rönnöfors, utsikt från Rönnögården mot Rönnösjön och Oldklumpen Historia

Rännön har fått sitt namn från Rännögssjön (Rönnösjön). Byns historia har präglats av bergsbruket. Rännön ägdes från början av de olika bolag som bedrev gruvdrift i Gruvfjället vid närbelägna Olden. Nybygget Rännön omnämns första gången i mitten på 1700-talet. En av byns första nybyggare var Anders Pärsson från Kall, kallad Rännökskalln, som bytte sitt hemman i Kall mot Gustaf- och Carlbergs Kopperverks mark i Rännön.

Myrarna i gränslandet mot Offerdalsfjällen innehåller så kallade myrmalm som under lång tid har använts för järnframställning. I början på 1800-talet började denna järnframställning att industrialiseras, först i Åflo och därefter i Rännön. Vid Örnstolån nordväst om Rännön öppnades i början på 1800-talet en järnmalmsgruva. Den mellan Rönnösjön och Landösjön belägna forsen, Rönnöforsen, gav namn till det järnbruk som började uppföras år 1845 av bergsingenjören Karl Ferdinand de Ron från Åflohammars bruk i Åflo. Stångjärnshammare, masugn, herrgårdsbyggnad, kontorsbyggnader och magasin uppfördes vid forsen, liksom torpställen,skola och bruks kapell.

Rönnöfors bruk tog huvudsakligen sin malm från Örnstolgruvan, men även från Grötomsgruvan i Kall och från myrarna runt Rännön. Malmen användes för att gjuta bland annat hushållsredskap, spiselhällar och järnkaminer. Smidda järnprodukter tillverkades främst i Åflo och Långforsen, bland annat yxor, spik och plogar. Driften pågick med olika ägare fram till 1872, bland annat av brukspatronerna Oldenburg, Thomée och Hammar. Därefter bedrevs endast tidvis bruksrörelse. Bruket såldes senare till Heffners trävarubolag och därefter till Wifstavarfs AB . År 1926 revs delar av bruket, men lämningar finns fortfarande kvar. Masugnen i Rönnöfors är en av Sveriges få bevarade mulltimmersmasugnar.

Under brukstiden ökade Rännöns befolkning betydligt. År 1884 byggdes allmän väg mellan Kaxås och Rönnöfors. Under 1900-talet anlades bland annat en slalombacke vid pensionat Rönnögården. Mellan åren 1925 och1984 var Rönnöfors ett eget kyrkobokföringsdistrikt (kbfd) inom Offerdals församling.

Rönnöfors kyrka

Behovet av en kyrka i Rönnön uppstod runt år 1830 i takt med att nybyggena i västra Offerdal ökade. I samband med att Rönnöfors bruk utökades växte behovet ytterligare och 1862 invigdes ett bönehus som senare blev ett kapell. I detta kapell hölls gudstjänster sex gånger per år. Den förste komministern anställdes år 1920 och 1923 flyttade han in i prästgården. Från och med år 1925 kunde begravningar hållas. År 1941 brann kapellet ned. Ett nytt församlingshus invigdes år 1945 och den nya Rönnöfors kyrka blev invigd 1954. Kyrkans historia är också de kyrkliga kämparnas historia. Läsningen om alla sammanträden, bordläggningar och uteblivna åtgärder visar en okuvlig seghet genom ett århundrande.

Kyrkan är placerad på den plats där kapellet tidigare lågt, högt på en kulle med utsikt över Landösjön. Kyrkan är uppförd av gult tegel och har ett mittskepp och två lägre sidoskepp. Kyrkan har ett torn i väster och en sakristia i norr. Taket är av sadeltyp. Interiört är kyrkan sparsamt inredd och dekorerad. Det finns bland annat fönster med glasmålningar som har bevarats från det tidigare kapellet.

Länsstyrelsen har uttalat att "kyrkan är en mycket tydlig exponent för efterkrigstidens arkitekturströmning, då traditionella former, materialverkan, hantverksmässighet och en robustare karaktär betonades". Riksantikvarieämbetet beslutade 2002 att kyrkan ska omfattas av länsstyrelsens tillståndsprövning, bland annat eftesom kyrkans tillkomst är en del i en historisk kontinuitet.

Näringsliv

I Rönnöfors finns en mindre kraftstation i Rönnöforsen tillhörig Jämtkraft AB. Stationen, som invigdes år 2000, är byggd i anslutning till en regleringsdamm som funnits sedan 1950-talet. Det är ett av Jämtkrafts mindre vattenkraftverk och producerar ca 14.000.000 kWh el.

Strax utanför Rönnöfors finns ett stenbrott där den berömda Offerdalsskiffern bryts av Skifferbolaget AB. Stenbrottet startade år 1949 och är i dag en viktig arbetsgivare i området.

Jord- och skogsbrukets roll i Rönnöfors har liksom i många andra orter i Jämtland minskat under senare år.

 

Utsikt från Rönnöfors
Många av husen och gårdarna i Rönnöfors
kan njuta av en fantastisk utsikt!

Foto: Jenni Andersson

Dagens bilder

Go to top